David Hylander

Jag är frilansjournalist och redaktör. Det här är en blogg och ett artikelarkiv.

Zlatans twitterbluff och mainstreammedias oseriösa nätbeteende

with 2 comments

ZlatanFör några veckor sedan skrev Hans Kullin om ett Twitter-konto som påstod sig vara Zlatan Ibrahimovics officiella. Kullin konstaterade snabbt att kontot var fejk. Så i går kväll släppte nyhetsbyrån AP en artikel som citerade det falska Zlatan-kontot, med uppgifter som indikerade att Zlatan var på väg till Barcelona. AP-texten plockades förstås upp av en massa etablerade nyhetskällor. De uppdiktade Twitter-citaten ligger när detta skrivs fortfarande upp på t ex Sydsvenskans webb.

Också det skrev Hans Kullin om på sin blogg Media Culpa. Att Twitter-kontot var fejk uppmärksammas nu av flera svenska medier. Expressen ”avslöjar bluffen” här. Nyheter 24 här.

AP-debaclet är genant och besynnerligt. Det är svårt att se någon annan förklaring till en sån total källkritisk genomklappning än en oförmåga att läsa av innehåll i sociala mediakanaler.

Att svenska medier inte dubbelkollat fakta i det här fallet är inte lika konstigt. Att ta material från nyhetsbyråerna som per automatik trovärdigt görs varje dag på tidningsredaktionerna. Däremot är det inte snyggt att som Sydsvenskan låta de felaktiga uppgifterna ligga kvar på webben flera timmar efter att de avslöjats som falska.

En av webbjournalistikens fördelar framför den tryckta diton är ju möjligheten att förbättra innehållet efter publicering, genom att ta till vara på reaktioner från läsarna och i flödet av kommentarer och vidarehänvisningar t ex på Twitter. På nätet är publicering inte slutpunkten, det är startskottet. Det är logiken bakom Wikipedia, betatestande (Jarvis om journalism as beta här) och open source, och det finns ingen anledning för journalister att inte utnyttja potentialen i det sättet att tänka.

Artiklarna som avslöjar Twitter-bluffen är också intressanta ur ett större perspektiv.

Avslöjaren här är Hans Kullin. Han var åtminstone först med att konstatera att Zlatan-kontot var en blugg, och det är uppenbart att artiklar som den här och den här lånar information från hans blogginlägg. Men artiklarna varken källhänvisar (grundläggande journalistisk god sed) eller länkar (grundläggande god sed på nätet). Någonstans i mötet gammelmedia−webben har det blivit kortslutning.

Men att hänvisa till informationens källa − på internet allt mer synonymt med att länka − är också en förutsättning för det som brukar kallas the link economy − länkekonomin. När information kan färdas obehindrat på nätet är det enda sättet att ge credit where credit is due att länka till källan. Då får den som har lagt tid och möda på att uppdaga eller uppmärksamma något åtminstone en chans att slå mynt av sitt arbete. Genom att inte länka stjäl de rewritande horderna den möjligheten. Jeff Jarvis har av just den anledningen pratat om behovet av att förankra som en nätets etik att alltid länka till ursprungskällan.

Jag har skrivit om att nyhetsmedia kan dra nytta av ett symbiotiskt förhållande till bloggvärlden. Men ännu viktigare, ännu mer grundläggande än så, är att man lär sig att spela efter det sociala nätets spelregler. Förutsättningarna är inte de samma som de har varit, och många gamla beteenden är inte längre ok. Om man inte anpassar sig riskerar man att framstå som oseriösa charlataner på en social webb där trovärdighet, öppenhet och generositet värdesätts väldigt högt.

Uppdatering: Tove Hansson twittrar om att KvP/Expressen-redaktionen hade koll på Zlatan-bluffen sedan länge. Om Expressen-artikeln inte är en rewrite utan bygger på redaktionens egen research förtjänar de förstås inte att pikas i det här fallet. Oavsett vilket är det här inläggets poänger de samma.

Uppdaterad uppdatering: Tove förtydligar här och här.

About these ads

2 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Jag är mest förvånad över att ingen reagerade på de uppenbart logiska felaktigheterna i själva huvudnyheten. Det vill säga att Zlatan skulle sitta och twittra. Helt frivilligt.

    Det bevisar bara att det är väldigt lätt att gå på finten att alla skulle hålla på med samma tramsigheter som en själv, när man vldigt gärna vill det. Tittar man upp från tangentborden för en sekund, inser man att så ofta inte är fallet.

    Pundaren

    29 juli, 2009 at 22:34

  2. Jag tvivlar i och för sig på att AP-journalisten i det här fallet var en van Twitteranvändare. I så fall borde han eller hon ha begripit hur osäkert, till och med osannolikt, det var att den som använde kontot var Zlatan själv. Twitter dräller ju av människor som utger sig för att vara kändisar.

    Annars håller jag med dig. Att twittra känns inte ens nästan som något Zlatan skulle få för sig att göra.

    David Hylander

    30 juli, 2009 at 06:54


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: