David Hylander

Jag är frilansjournalist och redaktör. Det här är en blogg och ett artikelarkiv.

Posts Tagged ‘Dagstidningar

Dagstidningarna behöver symbiosen med bloggarna för att överleva

with 4 comments

Bi och blomma i symbios. CC-licensierad bild tagen av Raphael Ullman.

De traditionella dagstidningarnas förespråkare påstår ibland − här, till exempel − att de är de enda som producerar riktiga nyheter, som bloggar och andra nymodiga publikationsformer i sin tur aggregerar och kommenterar. Utan dagstidningar inget bränsle för bloggarna, med andra ord.

I dag  påminde två olika nyhetshändelser mig om det påståendet, på helt olika sätt.

Först noterade Kjell Häglund på Twitter att DN och Svenskan hade skrivit om samma Ekot-inslag, med samma lånade pratminus, till var sin ”egen” nyhetsartikel.

Sen skrev min gode vän Adam Svanell på sin blogg om vad Lena Adelsohn Liljeroth hade sagt om The Pirate Bay-domen på en branschmiddag i går kväll. Det ”avslöjandet” plockades upp av diverse nyhetsredaktioner och är för närvarande toppnyhet på svd.se. (Nu råkar Adam vara frilansmedarbetare på Svenskan, men det var inte i den egenskapen han uppmärksammade Liljeroths uttalande. Han var på plats som privatperson och skrev om det i sin privata blogg.)

Nyheternas ekosystem är knappast så okomplicerat att bloggarna är parasiter och dagstidningarna näringsalstrande värdkroppar. Stora redaktioner kan förstås ägna sig åt en granskande journalistik som en bloggare − eller ens en mindre nyhetsredaktion − har möjlighet till. Men det finns saker de inte kan göra, till exempel vara överallt samtidigt. Om de båda parterna bara ger sig själva tillåtelse (och bloggarna gör det redan) kan förhållandet vara ett av ömsesidig nytta. Av symbios, för att fortsätta med den biologiskt inspirerade metaforen.

Den där arrogansen från delar av de traditionella medierna − Jan Guillou som påstår att nyheter blir nyheter när de plockas upp av dagstidningsredaktionerna, inte att förhållandet är det omvända − är ju egentligen bara ett problem om det kommer i vägen för förändringsarbetet. Oviljan att förhålla sig symbiotiskt till nyheternas ekosystem är ju om inte annat ett enormt resursslöseri.

När DN skickar Zaremba till Vojakkala, till exempel, investerar de i en journalistik som gör dem relevanta och värdefulla , som oavlönade bloggare inte kan ägna sig åt. Det är en investering som jag är övertygad om kommer att betala sig i längden.

När de sätter en reporter på att skriva exakt samma Ekot-rewrite som en reporter på Svenskan jobbar med i samma stund betalar de bara för en väldigt dyr variant av ctrl+c, ctrl+v.

Annonser

Mikrobetalningar på tapeten, men fungerar de?

leave a comment »

Går det att ta betalt för journalistik på nätet? Frågan har diskuterats på flera håll i USA i veckan. Nyckelordet är micropayments – pyttesmå kostnader för tillgång till enskilda artiklar.

Rex Sorgatz på utmärkta bloggen Fimoculous.com har en utförlig modell för hur mikrobetalningar skulle kunna fungera någorlunda friktionsfritt.  Han länkar vidare till gammelmediaskribenter som har förespråkat något liknande den senaste månaden. ”Let’s invent an iTunes for news” skriver David Carr i NYTimes,  ”How to save your newspaper”, lockar Walter Isaacson med i Time. Isaacson pratade om mikrobetalningar hos Jon Stewart i går.

Den andra sidan:

Clay Shirky skriver att mikrobetalningar bara fungerar i en monopolsituation, och definitivt inte i en värld av användare snarare än konsumenter. Vi använder innehåll på webben, genom att länka till det, dela det, kommentera det. En betalningsform som begränsar eller till och med förhindrar det användandet gör innehållet inte bara dyrare, utan dessutom fundamentalt sämre.

Ödsla inte tid på en dålig idé som ändå aldrig kommer att få fotfäste, är Shirkys slutsats.

Jeff Jarvis river av en hel lista på föreslagna finansieringsmodeller som han inte tror på. ”The real need for the future of journalism is to find business models that exploit the reality of the web,” skriver Jarvis.

Och det verkar tydligt vilka argument som har verkligheten på sin sida i det här fallet. Varje försök från tidningsbranschen att tygla en ny verklighet med gamla modeller för bara tankarna till det katastrofalt dåliga exemplet musikbranschen.

Dock, tack och lov, utan advokater.

Betatestad journalistik

leave a comment »

Jag nämnde inte det i inlägget jag skrev i går kväll, men det mest intressanta med Sydsvenskans fildelningsexperiment är inte att de som stor svensk dagstidning använder sig av The Pirate Bay. Det är att de släpper journalistiska texter i betaversion. I kommentarerna till Andreas Ekströms blogginlägg om det här kan man se att betatestandet har gett resultat. Ett faktafel i texten om Rick Falkvinge har rättats till med hjälp av betaläsarna, och Sydsvenskans prenumeranter får därmed en bättre och mer korrekt text i tidningen.

Jeff Jarvis nya bok ”What Would Google Do?” handlar om vad andra verksamheter kan lära sig av Googles sätt att jobba. Betatestande är en sån grej. Jarvis pratar om det här:

Det här är kanske inte applicerbart på all journalistik, men för featureredaktörer och tidskriftsredaktörer tror jag att det här är något att fundera på. Särskilt i de fall, som det här, där det finns en stor expertis i ämnet man skriver om hos delar av  läsekretsen.

Written by David Hylander

6 februari, 2009 at 11:01

Bra, Svenskan! (Och helt ok DN…)

leave a comment »

Från svd.seI morse breakade Sydsvenskan nyheten att Malmöpoliser på oefterhärmlig rasistskånska kallat ungdomar i Rosengård för ”apajävel” och ”blattajävlar”, och själva filmat händelsen.

Svenska Dagbladet plockade upp nyheten via TT – och länkade direkt till Sydsvenskan, som strömmade den avslöjande videofilmen. Ett litet men inte oansenligt avsteg från gammelmediala principer. Bonnierägda Sydsvenskan är trots allt en konkurrent till Svenskan. Jag mailade svd.se-redaktionen och fick svar från nyhetschefen Jonas Elgh:

”Vi vill i möjligaste mån utnyttja nätets möjligheter och försöker därför att länka så mycket som möjligt. I det här fallet i morse var ju frågan: Vill vi ge läsarna bästa möjliga information om den här nyheten, eller vill vi inte det? Svaret på den frågan är förstås enkelt.”

Dn.se länkade också direkt till Sydsvenskan i morse, men tog under dagen bort länken till förmån för en ljudfil (med samma innehåll, minus bilden) på den egna sajten. Svenskan har när jag skriver det här bäddat in videoklippen i nyhetsartikeln via sin egen webb-tv-plattform. Inga konstigheter, man håller läsarna på den egna sajten när man har möjlighet, men vinst på poäng för svd.se som bäddar in istället för att fjösa med ljudfiler i annat fönster.

Bra av de stora morgontidningarna som blir allt mer orädda när det gäller att ge sina läsare bästa möjliga nyhetsbevakning utan att ta hänsyn till om informationen kommer från den egna redaktionen eller från en utomstående (eller rent av konkurrerande) källa

Tipstack till Maggie.

Written by David Hylander

5 februari, 2009 at 14:52

Fever Ray och textåtervinning

with 2 comments

Karin Dreijer Anderssons soloprojekt Fever Ray (obs! Spotify-länk!) släpper debutskiva (som i en sån där cd-skiva av plast man använde förr) den 18 mars men har redan gjort albumet tillgängligt digitalt. Sydsvenskan tar ett naturligt steg mot en uppdaterad musikbevakning och recenserar skivan i dag, istället för att vänta till i mars.

Expressen gör samma sak. [Update: Svenskan också.] Hur länge väntar resten av dagstidningarna? Till nästa vecka, eller till i mars?

Releasedatum är inte vad de brukade vara, och det är förstås ett irritationsmoment för nöjesredaktionerna. Att recensera skivor vid den officiella releasen blir lite lätt pinsamt när de har funnits tillgängliga i flera veckor, ibland månader, på nätet.

Vågar man föreslå en lösning: recensera på nätet så fort skivan blir tillgänglig. Om den blir aktuell igen (t ex vid fysisk release), lyft upp recensionen igen. På det viset tillgodoses behoven både hos de som laddar ner och hos de som köper plast.

Jag tror över huvud taget att återanvändning av artiklar är en resurs som kan utnyttjas mycket mer än vad som görs i dag. På webben blir kostnaderna för att lyfta upp gamla texter minimala, och då behöver mervärdet inte vara särskilt stort för att det ska bli en bra idé.

Written by David Hylander

21 januari, 2009 at 15:59

Papperets logik hänger kvar på webben

with 3 comments

Kultur OCH Nöje

”Kultur & nöje” eller ”Kultur” och ”Nöje” är en fråga som delar Dagstidningssverige. Bunta ihop, eller hålla isär? DN och Svenskan buntar. På kvällstidningarna går det vattentäta skott mellan Nöje (”Britney för snuskig för USA”) och Kultur (”Naomi Klein: Bojkotta Israel nu!”).

Sydsvenskan har en mer velande, ambivalent uppdelning, som inte märks i papperstidningen där sidorna flyter ihop utan att man som läsare tar någon större notis. Men på webben blir skillnaden avgörande. Där är det långt ifrån säkert att den som klickar på kulturfliken går in på nöjessidan, eller vice versa. Och när rubriken ”Presidentens poet” ligger under Nöje och ”Bush ut, Obama in” räknas till Kulturen gör man det onödigt svårt för läsaren att orientera sig fram till de texter den är intresserade av.

Jag vill definitivt inte klanka ner på sydsvenskan.se – de håller trots allt på med en ambitiös omgörning av sin sajt, och har visat ett berömvärt intresse för att anpassa sig till webbens förutsättningar.

Problemet är mer grundläggande. Sammansättningen och indelningen av innehåll i en dagstidning följer en papperets logik, och den har följt med ut på webben. Men en webbsida fungerar inte som en papperstidning. Den behöver närma sig läsaren på ett annat sätt. I papperet är det inga problem att sprida ut Obamaartiklarna som dominerar dagens tidningar över Utrikes, Ekonomi, Opinon och Kultur. Den intresserade läsaren bläddrar sig fram till dem alla.

Men på webben är den indelningen fullständigt anti-intuitiv. Där ska samtliga dessa texter (och alla gamla texter om Obama) samsas under en Obama-tagg, som en dag som denna naturligtvis ligger så synligt som möjligt på webb-ettan.

Många tidningars webb har så smått börjat ta till sig det här tänket (”specialsajter” som den här om presidentinstallationen på dn.se är en variant).

Det är alltid något, men om man hade slutat släpa på hundra år av papperstidningsbagage hade övergången gått betydligt fortare.

Written by David Hylander

20 januari, 2009 at 17:02